Uppvärdera närturism

Exotiska resmål kan vidga våra vyer. Det gör oss klokare. Men långfärderna har också baksidor. Flygandet tär på miljön. Därför finns skäl att uppvärdera närliggande resmål. Det skriver Göteborsposten i dagens ledare.

Turismen kan bli den största klimatboven. Rubriken i Dagens Nyheter nyligen fick många att haja till. Transportforskare varnade för att våra resvanor är ett hot mot klimatet. Enligt Stefan Gössling, professor i Lund, beräknas resebranschens utsläpp av växthusgaser öka med 150 procent de kommande tio åren. Och flygets utsläpp är skadligare eftersom det sker långt upp i luften.

Därför vill forskarna få oss att ändra våra resmönster. Välja Mallis framför Phuket, till exempel.
Semestra miljömedvetet alltså, låter det vettigt? De oroliga transportforskarna får i alla fall medhåll av nätverket Schyst resande, som kommer driva opinion för mer medvetet resande i sin monter under Bokmässan. Bakom nätverket står bland andra barnrättsorganisationen Ecpat, Svenska kyrkan och ett antal fackförbund.

Arbetet för en mer hållbar turism pågår dock på betydligt fler håll, både inom och utom Sverige. Medvetna resekonsumenter och medvetna researrangörer bygger upp en verksamhet med större mervärde. Utöver ren ekoturism, kan det handla om att arrangera resor med boende på miljömärkta hotell som inte överutnyttjar underårig personal.

Efterfrågan på sådana produkter är inte enorm i dagsläget. De barnfamiljsanpassade all-inclusive resorna kniper åt sig allt större marknadsandelar, trots att de svårligen kan kallas utrikesresor. För i de muromgärade semesterbyarna, med sina turistanpassade menyer, får man knappt ett uns värdlandskultur till livs.

Det betyder dock inte att det är hopplöst att driva på för hållbart resande. Hållbarhetsfrågorna dryftas också på politisk nivå inom EU, när det gäller unionens arbete för att öka turismen. Att det finns pengar att tjäna underlättar förstås engagemanget bland medlemsländerna. För inom EU kan flygresorna hållas korta, och det är inte ens alltid de ens behövs. Tåget är ju ett utmärkt sätt att nå många orter. Och intresset för tågluffande har åter börjat öka, vilket är positivt.

Det innebär dock inte att hållbarhetsfrågorna alltid tillmäts den uppmärksamhet de förtjänar. För det finns risk att de överröstas när uträkningar om regional tillväxtpotenial rasslar fram. Och så försvinner ännu en lågexploaterad Medelhavsstrand och ännu en skogsdunge skövlas för att ge plats åt ett hotell.

Problemet berör även Sverige, varför vi som EU-ordförande kan ha anledning att - utöver försöken att sälja Sverige som natur- och matresemål - också bör ta upp turismens baksidor. Den svenska allemansrätten, som bygger på frihet under ansvar, är ett bra avstamp.
Lika lite som vi lär sluta köra bil, lär vi sluta flyga. Och att flyget krympt avstånden mellan människor är positivt. Men samtidigt finns skäl att resa med större eftertanke.

På sikt, när EU tar med flyget i handeln med utsläppsrätter, kan höjda biljettpriser påverka vårt beteende. Men EU har också en unik chans att föregå med gott exempel. Ett slut på flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg påverkar kanske inte just flygresandet i nämnvärd omfattning. Men det skulle minska onödigt resande och därmed en del utsläpp!

Göteborgsposten, 21 september