Konsumentmakt löser inte världens orättvisor

Konsumentmakt kan inte bli annat än ett komplement till politiska förändringar eftersom frågorna om schyst resande är så komplicerade. Det anser Jennie Dielemans, författare till boken "Välkommen till paradiset".

Hennes bok kom ut hösten 2008 och väckte stor uppmärksamhet. Jennie Dielemans intervjuades i tidningar och andra medier och hela våren var hon ute och föreläste minst två gånger i veckan. Hon har bidragit i ett fortbildningsprogram för lärare inriktat på hållbar utveckling, föreläst för studenter, på fackföreningsmöten, på bibliotek och hos olika organisationer. Boken fyllde helt klart ett behov.

- Alla drömmer vi ju om den perfekta resan, så bokens tema går rakt in i vars och ens semesterjag, säger hon. Många har ju också funderat på följderna av vårt resande.

Trots att Jennie Dielemans bok väckte sådan uppmärksamhet, så vittnar resebyråerna om att efterfrågan på schyst resande är lågt. När folk vägt in allt de vill ha av sin resa är det väldigt få som frågar efter hur folks arbetsförhållanden är tillgodosedda på resmålen. Varför?

- Man måste vara extremt aktiv som konsument för att hitta de schysta resorna och bolagens kunskaper om andra typer av resor är ganska låg, säger Jennie Dielemans. Om du går in på en resebyrå utan att veta riktigt vad du är ute efter är inte det första du ser någon resa som är lite mer hållbar. Utbudet är inte så stort.

Konsumentmakt är inte heller någon patentlösning, menar Jennie Dielemans. Det är en viktig del, men kan aldrig bli mer än ett komplement till politiska beslut. Ibland kanske det är bättre att stödja en organisation för mänskliga rättigheter i Thailand än att styra själva resebeställningen. Hon poängterar att hennes första mål inte är att styra folks resvanor, utan att få igång en diskussion om de här frågorna.

- Ytterst handlar det här om den ojämna fördelningen i världen, säger hon. Vi skulle inte kunna agera som vi gör om människor i fattigare länder hade möjlighet att säga nej till våra pengar, men det kan de inte. Vårt ekonomiska övertag gör att de måste presentera just det som vi vill se.

Exempel på vad hon menar finns i boken, där vietnameser med både själsliga och kroppsliga sår efter Vietnamkriget måste sprida den bild av kriget som västerlänningar fått av krigsfilmer och därför efterfrågar. Hon skriver om Dominikanska republiken där turisternas behov av att inte bli störda av fattiga människor som vill sälja saker gör att befolkningen körs bort från sin egen strand.

- Man måste också fråga sig om man alls kan tala om hållbart resande när flygresor är inblandade, säger hon.

Jennie Dielemans är fortfarande ute och föreläser om Välkommen till paradiset. Någon uppföljning i bokform blir det inte, men säkert kortare artiklar. Just nu arbetar hon på en roman som utspelar sig i Rotterdam i tre generationer.

Kristina Mattsson