Resebolag, ta ert ansvar!

Bakom turistanläggningarnas fasad döljer sig i många länder barnarbete, miljöförstöring och brott mot mänskliga rättigheter. Nu måste resebolagen ta sitt ansvar, skriver nätverket Schyst resande i en debattartikel i magasinet Camino.

En alltför stor del av resenäringen bryter mot grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter, och tillåter handlingar utomlands som aldrig skulle accepteras i Sverige. Nätverket Schyst Resande lanserar därför nya riktlinjer för researrangörer. Målet är att resenäringen ska bli en positiv kraft som minskar de negativa effekterna på resmålen.

Swedwatch och Fair Trade Centers uppmärksammade rapport En exkluderande resa – en granskning av turismens effekter i Thailand och Brasilien från förra året, visade tydliga brister i researrangörernas sociala ansvarstagande. Rapporten visade bland annat på barnarbete vid hotellbyggen, löner under den lagstadgade nivån för hotellpersonalen och hur prostitution förekom på hotell i Thailand och Brasilien. Trots att, precis som i Sverige, den lokala lagstiftningen förbjuder det.

Hade rapporten handlat om vårt eget land skulle de granskade reseföretagen sannolikt sagt upp kontraktet med berörda hotell och bytt till ett annat som följer grundläggande konventioner som FN:s barnkonvention och ILO:s kärnkonventioner. Men nu gäller det länder långt härifrån, och inte Sverige.

Därför anser vi sex organisationer som utgör Nätverket Schyst Resande att det behövs nya etiska policydokument och handlingsplaner för att bidra till hållbar turism. Det handlar om att ta hänsyn till sociala, etiska, ekonomiska och ekologiska effekter. Vi har därför tagit fram rekommendationer som vi uppmanar researrangörerna att arbeta efter.

Det är råd som vi menar bör bli vägledande i policydokument och handlingsplaner. En årlig uppföljning av arbetet måste göras och inkludera oberoende parter. Dessutom bör resultatet redovisas öppet. Först då kan ett arbete med hållbart resande vinna förtroende och respekt. Nätverket Schyst Resande är i sammanhanget beredda att ge råd och bistå med kunskap.
Våra krav är på många sätt självklara, till exempel att hotell och underleverantörer som kontrakteras av svenska researrangörer måste betala lön som går att leva på, tillåta organisering i fackföreningar, ha reglerad arbetstid och inte tillåta barnarbete.

Ytterligare en aspekt är en säker arbetsmiljö. Detta är något som researrangörerna självklart garanterar sina svenska anställda. Arrangörerna har all möjlighet att ställa samma krav om rättigheter för personalen hos de underleverantörer som anlitas.

För att gynna lokalorten bör researrangören köpa så mycket som möjligt lokalt, både varor och tjänster. Det är ett schyst sätt att ge något tillbaka och se till att pengarna stannar på orten, och därmed gagnar lokalbefolkningen. Reseföretag bör även försäkra sig om att det inte pågår marktvister när nya hotell byggs. I sina mest extrema fall kan det handla om befolkning som berövats land och nu ser turistnäringen exploatera marken. Inför etablering på en ny ort kan detta kollas med lokala myndigheter eller organisationer som arbetar med dessa frågor.
Inför resan bör resenärer få veta vad den lokala lagstiftningen säger om vuxenprostitution, och möjligheten att dömas i Sverige för sexköp av barn utomlands. Samtidigt måste researrangören klargöra för hotellen att de inte accepterar personal som medverkar till sexhandel. Ett brott mot den regeln ska vara orsak till att säga upp kontraktet. Dessutom bör de underteckna ECPAT:s uppförandekod mot barnsexturism.

Något som är förknippat med sexhandel med både vuxna och barn är alkohol. Resenärer långt hemifrån upplever tidvis att deras vanliga spärrar luckras upp, gärna i kombination med några drinkar för mycket. Researrangörerna bör ta hänsyn till destinationslandets syn på alkohol både i sin lokala verksamhet men även i sin marknadsföring av orten. Det handlar om grundläggande respekt.

Till sist bör den miljöhänsyn vi visar i Sverige även följa med utomlands. Researrangörer kan till exempel bidra i det lokala miljöarbetet på turistorterna med avfallshantering eller effektiv vattenanvändning.

För vissa mindre researrangörer är detta inget nytt, men mer kontroversiellt för andra. Vi sex organisationer inom nätverket Schyst Resande menar dock att det är hög tid att reflektera över resandet och dess påverkan på miljö och människor. Vi bör ställa oss frågan om vi ska tillåta sådant som vi uppenbart inte accepterar i Sverige. Hur många företag skulle anlita ett hotell i Sverige som byggts av barn?

NÄTVERKET SCHYST RESANDE
(ECPAT, Fair Trade Center, Hotell och restaurangfacket, IOGT-NTO-rörelsen,
Svenska kyrkan och Unionen)